Svenskarna och internet 2023

I en tid präglad av accelererande teknologisk utveckling och ständig förändring har internet blivit en central del av människors vardag. Rapporten ”Svenskarna och internet 2023” syftar till att ge en omfattande och aktuell översikt över hur svenska medborgare interagerar med den digitala världen. Genom att analysera trender, beteenden och preferenser undersöker man hur internetanvändningen påverkar olika aspekter av samhället, från kommunikation och arbete till underhållning och utbildning.

Det är viktigt att ha i åtanke att respondenterna i allmänhetsundersökningar som denna är den svensktalande befolkningen som är förmögna att svara på en undersökning via telefon eller webb. Det innebär att de som har gjort undersökningen inte fått med de i Sverige som (ännu) inte behärskar det svenska språket, och inte heller personer som lider av exempelvis demens, har läs- och talsvårigheter eller av andra skäl inte kan svara eller nås.

Med hjälp av aktuella statistik, undersökningar och fallstudier kommer denna rapport att ge en holistisk bild av det digitala landskapet i Sverige år 2023. Genom att förstå dessa trender och fenomen kan vi bättre navigera i den komplexa och ständigt föränderliga värld som internet utgör.

1. Internetanvändning och e-tjänster bland svenskarna

Nästan alla i Sverige använder internet. I år 2023 har andelen som inte använder internet minskat med 1,2 procentenheter. Det är alltså endast 4 procent i befolkningen som är 16 år eller äldre som inte använder internet. Det innebär att andelen internetanvändare har ökat med motsvarande 1,2 procentenheter till 96 procent.

Vilka använder internet 2023?

96 procent av befolkningen över 15 år använder internet; 91 procent gör det dagligen.
Bland de som är födda på 60-talet eller senare använder i princip alla internet dagligen.
8 av 10 som är födda på 20-, 30- och 40-talet använder internet och 6 av 10 är där dagligen.
Bland pensionärer ligger internetanvändandet på 85 procent men det skiljer sig mellan yngre pensionärer som är 65–75 år (94%) och äldre pensionärer över 75 år (72%).

Vilka svenskar använder inte internet 2023?

4 procent av befolkningen som är 16 år eller äldre använder inte internet.
Majoriteten av alla icke-användare är födda på 20-, 30- eller 40-talet.
Var sjunde pensionär (15%) använder inte internet, men skillnaden är stor mellan yngre pensionärer 65–75 år (6%) och äldre pensionärer över 75 år (28%).

Förändringen hos svenskarna och internet

2. Svenskarna och internet genom digitala tjänster

E-legitimation och och mobilt Bank-ID

Rapporten visar att de allra flesta använder e-legitimation och mobilt Bank-id dominerar. Utmanaren Freja e-id används enbart av ett par procent men har sin största andel användare bland de yngsta i befolkningen.

Mobilt Bank-id är den dominerande e-legitimationen i Sverige och används av de flesta i befolkningen (92%).
Användningen av mobilt Bank-id har haft en liten ökning från 2022 (90%) till 2023 (92%).
Nästan 9 av 10 använder mobilt Bank-id varje vecka och 7 av 10 gör det dagligen vilket är i linje med föregående år 2022.
Av de födda på 60-talet eller senare använder i princip alla mobilt Bank-id.
3 av 4 pensionärer (76%) använder mobilt Bank-id vilket är en ökning från 2022 (69%).
Fram till pensionsåldern använder män och kvinnor mobilt Bank-id i princip i lika stor utsträckning. Efter pensionen är det fler män än kvinnor som är användare och i synnerhet efter 76 års ålder.

Vilka använder inte mobilt Bank-id?

8 procent av befolkningen använder inte mobilt Bank-id. Hos den internetanvändande befolkningen är det endast 3 procent som inte använder mobilt Bank-id. *)
Var tionde född på 50-talet använder inte mobilt Bank-id.
1 av 10 (11%) av de yngre pensionärerna 65–75 år och 4 av 10 (41%) av de äldre pensionärerna över 75 år använder inte mobilt Bank-id.

Svenskarna och internet gällande digital brevlåda

Användningen av digital brevlåda ligger år 2023 på samma nivå som år 2022. De små skiftningar som finns per generation är alla inom felmarginalen.

7 av 10 i befolkningen använder en digital brevlåda.
Digitala brevlådor är vanligast förekommande bland 80- och 90-talister.
Något fler män (71%) än kvinnor (67%) använder en digital brevlåda.
Bland unga vuxna 18–34 år är det dock fler kvinnor (84%) än män (74%) som har en digital brevlåda.
Nära hälften av pensionärerna (46%) använder en digital brevlåda men skillnaden mellan mäns (54%) och kvinnors (40%) användning är stor.

E-vårdstjänster och vårdappar

Vilka använder e-vårdstjänster?

Användningen av e-vårdtjänster hänger samman med flera faktorer som kan vara viktiga att ha i åtanke vid tolkning av resultatet. Utöver kunskap om och tillgång till den digitala tekniken så påverkas nyttjandegraden av om det överhuvudtaget funnits ett behov av vård och även vilken typ av vård som behövts. För skillnad över tid har covid-19-pandemin med största sannolikhet också påverkat användningen.

8 av 10 i befolkningen använder e-vårdtjänster. Det är en liten minskning från 2022 (83%) till 2023 (81%).
70- och 80-talister har signifikant minskat sin användning av e-vårdtjänster år 2023.
Män har minskat sin användning av e-vårdtjänster från 2022 (82%) till 2023 (79%) medan kvinnors nyttjandegrad är oförändrad mellan åren. *)
Fram till pensionsåldern är det fler kvinnor än män som nyttjar e-vårdtjänster men efter pensionen är det istället fler män än kvinnor.
2 av 3 pensionärer (65%) har nyttjat e-vårdtjänster år 2023 vilket är en ökning sedan 2022 (60%).

Vilka använder vårdsappar?

Liksom för e-vårdtjänster i stort hänger användningen av vårdappar för digitala läkarbesök samman med flera faktorer, vilka kan vara viktiga att ha i åtanke vid tolkning av resultatet.

Först och främst handlar det om kunskap om och tillgång till den digitala tekniken. Nyttjandegraden påverkas även av om det överhuvudtaget funnits ett behov av ett läkarbesök och likaså vilken typ av vård eller rådgivning under läkarbesöket som behövts. För skillnad över tid har covid-19-pandemin med största sannolikhet också haft påverkan.

Drygt var femte i befolkningen har använt vårdappar för digitala läkarbesök via videosamtal. Det är en liten minskning från 2022 (24%) till 2023 (22%).
De som framför allt nyttjar vårdappar är kvinnor under 50 år, varav nära 4 av 10 har använt en vårdapp för ett digitalt läkarbesök det senaste året.
1 av 10 pensionärer (10%) har nyttjat vårdappar år 2023 vilket är en liten minskning sedan 2022 (12%). *)
50- och 70-talister har signifikant minskat sin användning av vårdappar år 2023.
Män har minskat sin användning av vårdappar från 2022 (24%) till 2023 (19%) medan kvinnors nyttjandegrad är oförändrad.

3. Webbläsare

Vilka webbläsare använder svenskarna regelbundet år 2023?

Den webbläsare som flest använder är Google Chrome, varav nära 8 av 10 använder den regelbundet.
På delad andra plats hamnar Apples webbläsare Safari och Microsofts två webbläsare (Edge och Explorer) med hälften så många regelbundna användare som Google Chrome (nära 4 av 10).
Delar vi upp Microsofts webbläsare använder nästan dubbelt så många den nyare Edge regelbundet jämfört med den äldre Internet Explorer.
Mozilla Firefox används regelbundet av var sjunde (14%) internetanvändare.
Opera används regelbundet av 2 procent och endast 1 procent använder Brave och Tor Browser regelbundet.
Under ”Annan” svarar några även webbläsaren Samsung Internet. I övrigt omnämns även flera sökmotorer som Duck Duck Go, Bing och Yahoo.
4 procent vet inte vilken webbläsare de använder när de surfar på webben. Det är främst de äldsta internetanvändarna som inte vet vilken de använder.

Vilka webbläsare använder svenskarna oftast år 2023?

Hälften av internetanvändarna använder Google Chrome oftast vilket är mest av alla webbläsare.
På andra plats kommer Apples webbläsare Safari som används oftast av drygt var femte svensk.
På tredje plats kommer Microsofts webbläsare som var åttonde (13%) använder oftast, varav var tionde Edge och endast några få procent Internet Explorer. Fler använder Mozilla Firefox (6%) oftast än de använder Microsoft Internet Explorer (4%).

Oavsett kön eller ålder är Google Chrome den webbläsare som används mest av flest. 8 av 10 använder den regelbundet och 5 av 10 väljer den oftast.
Google Chrome används totalt sett i ungefär lika hög grad av män som kvinnor.
Störst är skillnaden män och kvinnor födda på 90- och 00-talet där fler män (56%) än kvinnor (48%) väljer Google Chrome oftast.
Bland 00-talisterna är Google Chromes position som förstahandsval som mest hotad och då av Apples webbläsare Safari.

4. Sociala medier bland svenskarna 2023

År 2023 är det flera sociala medier som växer jämfört med år 2022. Tiktok står för den största ökningen i andel användare, från 20 procent till 24 procent år 2023. Även Twitter, Roblox, Reddit och Flashback ökar. Tillväxten sker framför allt bland personer födda på 90- eller 00-talet, med undantag av Roblox som ökar mest bland 10-talister. En social medietjänst tappar också användare och det är Facebook. Det är främst 60- och 80-talister som har slutat att använda Facebook, som därmed minskar från 71 procent år 2022 till 68 procent år 2023.

Hur många använder sociala medier år 2023?

Nästan alla internetanvändare använder sociala medier år 2023. 94 procent har använt något social medieplattform det senaste året, 91 procent använder sociala medier varje vecka och 85 procent varje dag.
Så gott som alla personer födda på 70-talet eller senare använder sociala medier.
90- och 00-talister är de som använder sociala medier mest av alla. I princip alla födda på 90- och 00-talet använder sociala medier dagligen.
Män och kvinnor använder sociala medier i lika hög utsträckning även om fler kvinnor (87%) än män (84%) tenderar vara där dagligen.

Vilka sociala medier används mest år 2023?

De tre sociala medier som svenska folket använder mest är Youtube, Facebook och Instagram.
Bland de tre sociala medier som svenskarna använder mest varje vecka toppar Facebook följt av Youtube och Instagram.
På daglig basis används Facebook mest, följt av Instagram och Youtube.
På fjärde plats kommer Snapchat, även på vecko- och daglig basis.

Vad gör man på olika sociala medier?

Här ger vi en kort och förenklad beskrivning av de sociala medier som finns med i årets undersökning. Nya för i år är Be Real, Mastodon, Jodel och Yubo.

Youtube är ett socialt nätverk med fokus på video. Man kan både titta på videor och diskutera dem i kommentarsfält, samt ladda upp egna videor. En person som publicerar material på plattformen kallas youtuber. Det går att prenumerera på ämnen och särskilda youtubers genom att följa deras så kallade kanal.
Facebook är en social medieplattform där man kan hålla kontakt med släkt och vänner, gå med i intressegrupper, publicera bilder, dela sina åsikter och berätta om sitt liv. Man kan också följa, gilla och kommentera andras inlägg.
Instagram är en social medieplattform där man kan dela bilder och korta filmklipp, skapa tidsbegränsade ”stories” för att beskriva sin dag i en kort video samt gilla och kommentera andras inlägg.
Snapchat är en social medieplattform där man kan skicka bilder och filmklipp, så kallade ”snaps”, med olika filter. Alla ”snaps” är ”självförstörande” och försvinner automatiskt efter en viss tid.
Linkedin är ett socialt nätverk med fokus på professionella kontakter i arbetslivet. Här kan man dela och ta del av affärsrelaterade inlägg, följa företag och intresseområden samt söka jobb och hitta nya medarbetare.
Tiktok är en social medieplattform där man kan skapa och dela videor och livesändningar med tillagda låtar, filter och effekter. Man kan också följa olika trender samt gilla och kommentera andras material.
Flashback är ett svenskt diskussionsforum där det finns diskussionstrådar om det mesta. Flashback säger sig värna om åsikts- och yttrandefriheten och därför accepteras även mer tabubelagda ämnen.
Twitter (X) är en så kallad mikroblogg där man skriver korta inlägg, ”tweets”, som kan läsas av alla. Man kan också följa personer samt ämnen och händelser som trendar med hjälp av hashtags. Twitter har i juni 2023 bytt namn till X.
Twitch är en social nätverksplats med fokus på video som främst används för att livesända dataspel och chatta med andra spelare.
Pinterest är ett socialt nätverk där fokus ligger på att att skapa digitala anslagstavlor med bilder för att organisera sina egna idéer eller för att inspireras av andras.
Reddit är ett socialt diskussionsforum där man kan skriva och diskutera inlägg, dela bilder och länkar, samt rösta upp inlägg man tycker är bra så att de syns av fler.
Be Real är en social medietjänst som handlar om att ta och dela en ofiltrerad bild på vad man gör vid en särskild tidpunkt, då man får en notis från appen. Tidpunkten varierar från dag till dag. Den som inte delar en egen bild inom två minuter får inte heller se vad vännerna delar. Be Real började bli populär i Sverige under 2022.
Mastodon är en så kallad mikroblogg som påminner mycket om Twitter. Den största skillnaden är att Mastodon inte har någon central styrning utan består av flera olika så kallade ”instanser” som kan kommunicera med varandra. Varje användare har ett konto på någon av dessa instanser.
Jodel är en mobilapp för delning av textmaterial och bilder, ursprungligen utformad för studenter. Tjänsten ger information om vad folk skriver och delar inom en radie av tio kilometer från användaren.
Yubo är en social nätverksplattform med en livestreamingtjänst för att träffa nya kompisar i gemensam ålder. Man kan livesända video och upptäcka nya vänner genom att bläddra bland sändningarna. På grund av detta har appen jämförts med dejtingappen Tinder och ibland kallats ett ”Tinder för tonåringar”.
I årets undersökning ingick även tjänsterna Parler, Truth Social och Supernova som inte nådde 1 procent användare. Eftersom i princip ingen använder dessa tre tjänster finns de inte med i diagrammen utan endast i tabellbilagan.

Vilka sociala medier ökar eller minskar år 2023?

Jämfört med år 2022 har Facebook minskat och Tiktok, Twitter, Roblox, Reddit och Flashback ökat sin respektive andel användare år 2023.
Facebook har minskat sin andel användare från 71 procent år 2022 till 68 procent år 2023, framför allt bland 60- och 80-talister. Facebook tappar även användare både på vecko- och daglig nivå. (Läs mer under Facebook.)
Tiktok ökar sin andel användare från 20 procent år 2022 till 24 procent år 2023. Detta är den största ökningen bland alla tjänster år 2023. Tiktok ökar brett i befolkningen men främst bland 00-talister. Tiktok ökar också på vecko- och daglig basis. (Läs mer under Tiktok.)
Twitter ökar andelen användare från 18 procent år 2022 till 20 procent år 2023, framför allt bland 90- och 00-talister. Twitter ökar även på vecko- och daglig basis. (Läs mer under Twitter (X).)
Roblox ökar andelen användare från 7 procent år 2022 till 8 procent år 2023, främst bland 10-talister. (Läs mer under Roblox.)
Reddit har ökat sin andel användare från 12 procent år 2022 till 14 procent år 2023. framför allt bland män födda på 90-talet som också är de som använder Reddit mest av alla (58%). Reddit ökar även på vecko- och daglig basis. *)
Flashback har ökat sin andel användare från 19 procent år 2022 till 22 procent år 2023, framför allt bland de födda på 00-talet, men även fler kvinnor födda på 70- och 80-talet använder Flashback år 2023. Flashback ökar även på vecko- och daglig basis. Flashback används allra mest av män födda på 80-talet (42%) vilka inte har ökat sin användning av tjänster jämfört med år 2022.

Topp tre sociala medier som används i respektive generation är följande:

10-talisterna: Youtube, Roblox, Snapchat
00-talisterna: Youtube, Snapchat, Instagram
90-talisterna: Youtube, Facebook, Instagram
80-talisterna: Youtube, Facebook, Instagram
70-talisterna: Youtube, Facebook, Instagram
60-talisterna: Youtube, Facebook, Instagram
50-talisterna: Facebook, Youtube, Instagram
20-, 30-, 40-talisterna: Facebook, Youtube, Instagram

Topp tre sociala medier som används varje dag i respektive generation är:

10-talisterna: Youtube, Snapchat och Tiktok
00-talisterna: Snapchat, Youtube och Tiktok
90-talisterna: Facebook, Instagram, Youtube
80-talisterna: Facebook, Instagram, Youtube
70-talisterna: Facebook, Instagram, Youtube
60-talisterna: Facebook, Instagram, Youtube
50-talisterna: Facebook, Instagram, Youtube
20-, 30-, 40-talisterna: Facebook, Instagram, Youtube

Vilka är drivkrafterna att använda sociala medier?

De två främsta drivkrafterna att använda sociala medier bland svenskarna är att bli road och underhållen av roliga klipp samt att använda tjänsterna som ett tidsfördriv för att få tiden att gå.
På tredje och fjärde plats finns att använda sociala medier som en digital kontaktlista över vänner och bekanta samt som en källa för kunskap, tips, inspiration och nya lärdomar.
Femteplaceringen handlar om att hålla koll på vad vänner och bekanta gör.
Var tredje motiveras att använda sociala medier för att ta del av samhällsnyheter. För var femte är detta en av de främsta drivkrafterna.
Övriga topp tio drivkrafter att använda sociala medier är för att komma ihåg att gratulera vänner och bekanta på födelsedagen, använda tjänsterna som digitala fotoalbum eller dagböcker för att bevara minnen, vara med i grupper för att träffa likasinnade samt att hänga med kompisar.

Vilka är de främsta drivkrafterna att använda sociala medier i olika åldrar?

De två främsta drivkrafterna att använda sociala medier hos befolkningen är desamma för de födda på 1900-talet respektive 2000-talet. Det vill säga att bli road och underhållen av roliga klipp samt att använda de sociala tjänsterna som ett tidsfördriv som får tiden att gå. De är dock mycket starkare drivkrafter bland de yngre och mattas sedan av något i och med att andra drivkrafter blir viktigare med stigande ålder.
Utöver att bli roade och fördriva tiden motiveras de födda på 2000-talet att använda sociala medier för att umgås med kompisar. 4 av 10 av de unga har umgänge som främsta drivkraft vilket är fem gånger mer än av personer födda på 1900-talet.
De födda på 1900-talet motiveras mer än de yngre av att använda sociala medier för bland annat samhällsnyheter, för att gratulera på födelsedagen och för att vara med i grupper med likasinnade.

Några avslutande ord om svenskarna och internet 2023

Sverige ligger i framkant när det gäller digitaliseringen och detta återspeglas i rapporten ”Svenskarna och internet”, vilket är härligt att se. Rapporten ger oss väldigt bra insikt i hur användningen av internt sker bland svenskarna, fördelat i dem olika åldersgrupperna och plattformar. Rapporten bör läsas av alla som jobbar på en SEO byrå eller med digital marknadsföring överlag, samt alla som har någon beröringspunkt med digitala lösningar.

Alla som arbetar med digital marknadsföring bör ta del av rapporten i sin helhet som går bra att hitta på Internetstiftelsens hemsida. Svenskarna och internet är Sveriges största individundersökning om internetanvändning och har genomförts sedan år 2000. Sedan 2010 har den genomförts i Internetstiftelsens regi.

Behöver du hjälp med marknadsföring?

Kontakta oss så hjälper vi dig mer än gärna!

Fyll i kontaktformuläret idag och bli kontaktad inom 24 timmar. Vi erbjuder:

En kostnadsfri konsultation
Innovativa idéer för att nå och engagera dina kunder
Praktiska lösningar som driver synlighet och tillväxt

Låt oss ta hand om marknadsföringen, så att du kan fokusera på det du gör bäst – att driva ditt företag.
Vi ser fram emot att höra från dig!

Påbörja din framgångshistoria med oss!

Kostnadsfri site audit – webbanalys av din hemsida

(värde 20 000 kr)

I den kostnadsfria analysrapporten ingår teknisk SEO analys (hemsidans prestanda och andra tekniska aspekter), sökordsanalys av 10 viktigaste sökord, konkurrentanalys där vi identifierar hemsidor som är direkta konkurrenter till din hemsida, analys av backlinks profil (off-page SEO aspekter), rekommendationer på kort respektive lång sikt, samt ett möte där vi går igenom rapporten tillsammans (vi förklarar insikter från rapporten och besvarar dina frågor). Site audit utgör grunden för en avancerad webbanalys.

Vänligen fyll i namnet på hemsidan som du vill att vi analyserar för dig kostnadsfritt, samt e-post där du vill få rapporten skickad.